Vi har ju våran chaufför Mohamed. Han kommer med mig vart jag än ska. En dag då jag skulle köpa morötter så va dom så ruttna i Carrefour, så jag lämna dem. När vi åkte bort mot Ring Road, så var där en gubbe med sin åsna som sålde morot. Mohamed stanna bilen och skulle handla, jag gav en tia. Han kom tillbaka utan morot, kg - priset var för mycket (3LE). Jaha tänkte jag. Men sen var jag ändå såpass envis att jag bad honom gå och handla dem nånstans i från. Gav en 50 lapp. Okej, han kommer med morot, persilja, mint, guava, äpplen, 14kg's vattenmelon. Allt var så av dålig kvalitet, och dessutom så behövde jag ju inget annat än domdär arma morötterna. Så, undrar om han ännu tyckte att 3LE's morötter va dyra?
Första resan till nya veterinären. Vi hade tagit kartan från google-earth. Jag visste precis vart vi skulle, satt med anvisningarna i knät och berättade för Mohamed vart han skulle köra, från maadi Grand mall, en vänstersväng, alatool, och till vänster. NEJ! Mohamed menar att vi skall ta höger, vi slåss en stund, tar höger, helt fel. Tillbaka till Maadi mall, alatool och vänster. NEJ! han far fortfarande fel. stannar vid vareviga blomkiosk och försöker luska ut vart vi ska. Helvete. Nu är jag arg. Till slut gör han som jag ber och halas vi är rätt!
Samma sak händer många många gånger. Han lyssnar helt enkelt inte och kan absolut inte läsa en karta.
En eftermiddag då vi skall fara till butiken, sätter ja mej i bilen, men Mohamed startar inte, jag ser på honom att det är nåt han vill berätta. Efter flere om och men, berättar han att en av våra trädgårdspojkar har skitit under trappan. Jag vet ju inte hur fan jag skall vara, börjar gapskratta, de är ju för hemskt. Mohamed hade kommit ut ur sitt rum och där hade han sen sutti med byxorna i knäväcken.. Jag bad Mohamed ringa chefen och be att han aldrig visar sin rumpa här nåt mera. Men hör och häpna, han hade enligt hany bara tvättat händerna. Jaha.Men nej han kom aldrig hit mera.
Röd Fiat kör på oss.
Är på väg och hämta flickorna från skolan. Vi kör sakta och sanssat. Ser att en fiat kommer imot på fel fil. Nå det är inget konstigt med det, nej. men sen kommer hon alldeles imot, Mohamed hinner styra upp oss i en sandhög. Hon kör rakt in i sidan på mohameds sida. Hinner bara säga "what the hell". Mohamed börjar ordna allt, Jolanda min granne kommer förbi, jag äker med henne till skolan.
Och vet ni vad, den här tanten hade kört på 4 bilar innan hennes färd stanna i vår bil. Hon hade stulit bilen av sin chaffis, kört över honom då han försökt hindra henne.
Vad händer sen då? Vi har ingen försäkring, nähä. Mohamed fixar. Tanttadurran hade inget körkort, alltså hamnar hon sitta om han ringer polisen och vi blir utan pengar. Men, tur i oturen så hade hon 10 000 LE i fickan!!!??? Va bra de då. Fick 5 till några dagar senare. ONLY IN EGYPT.
Allt kan beställas hem. Homedelivery is God's gift to Egypt.
McDonald's, all mat från ALLA restauranger. Gourme Egypt levererar allt från oxfilé till maiskolvar och salt. Alkoholen kommer hem, en halv timme tar det nu då killarna känner oss. Det roligaste är ju att det kostar inge extra.
Det kom regn.
Jag och flickorna var på besök till Martina, det började regna, åska och blixtra. jag måste köra hem och ta ut alla stöpslar, visste ju inte hur nånting fungerar här. Det var jätte skrämmande. Normalt regnar det max 2-3ggr per år i totalt 20 minuter. Det kom vatten in under Martinas köksdörr. Hennes källar golv var totalt nerdränkt. Vi kom hem långt efter midnatt och det regnade fortfarande. Jag höll på att köra ihjäl en gubbe som bokstavligen stod nere i en gatubrunn, jag såg bara hans ljusa ansikte och undra vad det var, han just och just styra åt sidan. Jag tänkte på källaren, undra om jag hade klarat mig utan vatten där..men det var så sent att jag orkade heltenkelt inte bry mig. Stod i köket och såg ut mot grannarna. Deras pool hade svämmat över, lutningen var åt fel håll, dvs allt vatten rann in i deras vardagsrum, där stod 7 gubbar och försökte få det åt andra hållet. Hehee, lite jag var skadeglad.
sunnuntai 21. marraskuuta 2010
Ice-Cold in Alex, September
Christian och jag har anmält oss till en ½ marathon i Alexandria. Det är Mr D som är så ambitiös och har orkat ordna alltihopa. Det gick faktist riktigt fint. Alla hade väntat att Chris skulle vinna, men tyvärr fick han kramper och kom in som trea. Jag hade som mål att överleva. Gjorde det! Jag är riktigt nöjd med mej själv. Sprang på 2.10, utan att stanna en endaste en gång. Jee! tror jag komm in som femma eller sexa.
Det var ganska varmt trots att starten var kl 6 på morgonen. Var psykiskt ganska tungt lopp, då man vid ca 7km såg målet redan. Sprang längs cornich.
Efter loppet gick Chris och jag ut på en promenad. Mig spottade man på, när jag blev arg så sa gubbarna bara att dom är en grupp på "roliga" personer?!
Sedan såg vi två karar som också blottade sin nedre del för oss. Vad ska man tänka? Fick nog en så dålig smak av hela Alexandria.
Men middagen med Alex-gänget var kul.
Det var ganska varmt trots att starten var kl 6 på morgonen. Var psykiskt ganska tungt lopp, då man vid ca 7km såg målet redan. Sprang längs cornich.
Efter loppet gick Chris och jag ut på en promenad. Mig spottade man på, när jag blev arg så sa gubbarna bara att dom är en grupp på "roliga" personer?!
Sedan såg vi två karar som också blottade sin nedre del för oss. Vad ska man tänka? Fick nog en så dålig smak av hela Alexandria.
Men middagen med Alex-gänget var kul.
lauantai 20. marraskuuta 2010
Sommar semester hemma i Finland
Så var vi hemma i eget hem, yihaaa!
Vi gjorde normala saker man gör hemma, badar bastu, grillar god mat, besöker vänner och bekanta, vänner och bekanta besöker oss. det blir ganska hektiskt, tiden vill inte räcka till.
Det är jätte roligt att se min syrra Nela, hon e gravid, så stor och rund. Jessicas barn Calle och Johan har vuxit så massor. Märker att tiden går då man ser att barnen vuxit. Vädret i Finland har varit riktigt somrigt, men vi tycker nog att det är kallt i alla fall. Frågade flickorna om de ville åka till stranden -Aldri i live- sa dom i mun på varandra.
Christian deltar i HCM i år igen. Flickorna springer Disney marathon (1km var). Vi gör en tur till Borgbacken. Usch vad man känner sig gammal då ingen skillnad vad man åker känns för hemskt.
Vi avsluta sommaren me att bjuda hem lite folk, de var riktigt roligt det med. Lättare att samla alla på samma ställe, än att säga hej tilll var och en skillt.
Vi gjorde normala saker man gör hemma, badar bastu, grillar god mat, besöker vänner och bekanta, vänner och bekanta besöker oss. det blir ganska hektiskt, tiden vill inte räcka till.
Det är jätte roligt att se min syrra Nela, hon e gravid, så stor och rund. Jessicas barn Calle och Johan har vuxit så massor. Märker att tiden går då man ser att barnen vuxit. Vädret i Finland har varit riktigt somrigt, men vi tycker nog att det är kallt i alla fall. Frågade flickorna om de ville åka till stranden -Aldri i live- sa dom i mun på varandra.
Christian deltar i HCM i år igen. Flickorna springer Disney marathon (1km var). Vi gör en tur till Borgbacken. Usch vad man känner sig gammal då ingen skillnad vad man åker känns för hemskt.
Vi avsluta sommaren me att bjuda hem lite folk, de var riktigt roligt det med. Lättare att samla alla på samma ställe, än att säga hej tilll var och en skillt.
2010
Vi gör en ny resa till Dubai i Januari, marathon igen. Vackert väder, ok hotell, 10 dagar shopping :) Njaa tänkte man sku shoppa loads av allt möjligt, men nej så blev det inte. Däremot besökte vi Burj Khalifa, Ski-Dubai, Zoo, Jumeira-Beach, Atlantis, där va vi och simma med delfiner jätte skoj var det, efteråt besökte vi en vattenpark, barnen och Christian tyckte det var jätte skoj. Jag frös.
Burj Khalifa var ganska spännande. Byggnaden över 800m hög. Vi kom upp med hiss till ca 440m, resan dit tog 1 minut. Måste nog medge nu att det var ganska obehagligt högt och det vände sig i magen rejält.
Vädret i Cairo är super, det är ovanligt hett måste jag nog säga. På carins 7-årskalas, 20.2 badar barnen i poolen (den är ju uppvärmd jo, men i alla fall). Kalaset är en succe, hade 23 barn här alltsom allt, pust ganska skönt när det var över :) Våra nära vänner The Fowells stannade länge in på natten.
Barnens skolgång går bara finfint!
Det blir en hektisk vår. Besök, men det är alltid roligt! Lehtonens kom i början av April, stannade en vecka. Samma fredag som de åkte hem kom mormor och morfar hit. Flickorna tyckte de va jätte skoij, de var ju lediga från skolan (midtermbreak).
Men sen ask målnet...mamma och pappa hamna stanna 10 dagar extra hos oss. De va ju absolut ingen fara för oss, men ja tror nog att de blev lite stressade av att bo här hos oss. Vi valde att köra ut dem i öknen. Vi gjorde samma trip som med Danne och Maria. Körde mot Baharya och sedan in mot vita öknen var vi övernattade. Jag tror att de tyckte om vår lilla camping.
Vips vad tiden rinner i väg, så hade vi Robert här. Han kom för att fota. Jag följde med till the city of the dead med Mohamed Shehata (vår veterinär). Christian var med Robert till garbage-city. Har nu sett reportagen och fina bilder blev det.
Jahaa, nu var det dags för Dicken och Marainne att komma hit med deras son Max.
De råkade vara här under Emilias 5-årskalas, också ett mycket lyckat kalas med 20 barn.
Det var lite vemodigt samtidigt då Martina och Svea skulle lämna Egypten för gott. Våra riktigt goda vänner ska nämnligen fortsätta sitt liv i Zagreb, Kroatien. Matias stannade några dagar till, utan sin familj. Han ringde oss och beklagade att han nog var den ensammaste människan i hela Cairo. ja sa han sku komma hit till oss. Oj oj ojj, vilken kväll det blev..slutade med att knappt nån kom ihåg namnet på sig själv. Hamnade i poolen hela högen med kläderna på. Men roligt hade vi så tusan.
Skolan slutar sista juni. Vi hade beslutat att vi åker hem till Finland alla samtidigt, i slutet på Juli. Vi ska ha lite gemensam semester i Cairo först. Deidre och Richard kommer hit flygande från Syd afrika, de hade varit på fotbolls VM. Deidre är Christians dive-instructor ( pappas flickvän som barnen säger) en alldeles urunderbar flicka. Hennes sambo Richard är också dykare och minst lika trevlig som Deidre. Paret bor i Sharm El Sheik. Vi åker med dem till Sharm, på badsemester. Christian dyker ganska mycket (läs hela tiden), men unnar det honom glatt. Det är super hett i sharm och luften är dessuton jätte fuktig. Men vi njuter!
Burj Khalifa var ganska spännande. Byggnaden över 800m hög. Vi kom upp med hiss till ca 440m, resan dit tog 1 minut. Måste nog medge nu att det var ganska obehagligt högt och det vände sig i magen rejält.
Vädret i Cairo är super, det är ovanligt hett måste jag nog säga. På carins 7-årskalas, 20.2 badar barnen i poolen (den är ju uppvärmd jo, men i alla fall). Kalaset är en succe, hade 23 barn här alltsom allt, pust ganska skönt när det var över :) Våra nära vänner The Fowells stannade länge in på natten.
Barnens skolgång går bara finfint!
Det blir en hektisk vår. Besök, men det är alltid roligt! Lehtonens kom i början av April, stannade en vecka. Samma fredag som de åkte hem kom mormor och morfar hit. Flickorna tyckte de va jätte skoij, de var ju lediga från skolan (midtermbreak).
Men sen ask målnet...mamma och pappa hamna stanna 10 dagar extra hos oss. De va ju absolut ingen fara för oss, men ja tror nog att de blev lite stressade av att bo här hos oss. Vi valde att köra ut dem i öknen. Vi gjorde samma trip som med Danne och Maria. Körde mot Baharya och sedan in mot vita öknen var vi övernattade. Jag tror att de tyckte om vår lilla camping.
Vips vad tiden rinner i väg, så hade vi Robert här. Han kom för att fota. Jag följde med till the city of the dead med Mohamed Shehata (vår veterinär). Christian var med Robert till garbage-city. Har nu sett reportagen och fina bilder blev det.
Jahaa, nu var det dags för Dicken och Marainne att komma hit med deras son Max.
De råkade vara här under Emilias 5-årskalas, också ett mycket lyckat kalas med 20 barn.
Det var lite vemodigt samtidigt då Martina och Svea skulle lämna Egypten för gott. Våra riktigt goda vänner ska nämnligen fortsätta sitt liv i Zagreb, Kroatien. Matias stannade några dagar till, utan sin familj. Han ringde oss och beklagade att han nog var den ensammaste människan i hela Cairo. ja sa han sku komma hit till oss. Oj oj ojj, vilken kväll det blev..slutade med att knappt nån kom ihåg namnet på sig själv. Hamnade i poolen hela högen med kläderna på. Men roligt hade vi så tusan.
Skolan slutar sista juni. Vi hade beslutat att vi åker hem till Finland alla samtidigt, i slutet på Juli. Vi ska ha lite gemensam semester i Cairo först. Deidre och Richard kommer hit flygande från Syd afrika, de hade varit på fotbolls VM. Deidre är Christians dive-instructor ( pappas flickvän som barnen säger) en alldeles urunderbar flicka. Hennes sambo Richard är också dykare och minst lika trevlig som Deidre. Paret bor i Sharm El Sheik. Vi åker med dem till Sharm, på badsemester. Christian dyker ganska mycket (läs hela tiden), men unnar det honom glatt. Det är super hett i sharm och luften är dessuton jätte fuktig. Men vi njuter!
perjantai 12. marraskuuta 2010
Mycket besök
Under året som vi bott i Cairo har vi haft endel besök. Det har varit jätte skoj, med lite folk hemmifrån.
Flickornas mor-farföräldrar, mostrar, Robert, Maria och Arthur. Några Christians jobb polare från Finland, Timonen och pasi. Vi har haft helt sjukt kul. Ätit gott, druckit gott, sett på pyramider (ja alltså ända fram till dagens datum 12.11.10 har jag besökt pyramiderna 11 ggr), pyramider under light show. Besökt Citadellet, Mohamed Ali's moske. Al Azhar park, en gammal soptipp som gjorts till park, enda grönområde i Cairo, fint. Khan Khalilli, alltid lika skoij att besöka den lokala marknaden, jag har faktist blivit en heijare på att pruta, jäkla skoj de med. Felucca trips på Nilen. Garbagecity, en "rosk-stad" allt skräp från Cairo körs ut hit, var den sorteras, det som går att övervinnas tas till vara.
Vi har varit till Ain Sokhna, sandstrand vid Röda havet bara 120km från Katameya. Det finns mycket annat, men kommer inte på det just nu...
Flickornas mor-farföräldrar, mostrar, Robert, Maria och Arthur. Några Christians jobb polare från Finland, Timonen och pasi. Vi har haft helt sjukt kul. Ätit gott, druckit gott, sett på pyramider (ja alltså ända fram till dagens datum 12.11.10 har jag besökt pyramiderna 11 ggr), pyramider under light show. Besökt Citadellet, Mohamed Ali's moske. Al Azhar park, en gammal soptipp som gjorts till park, enda grönområde i Cairo, fint. Khan Khalilli, alltid lika skoij att besöka den lokala marknaden, jag har faktist blivit en heijare på att pruta, jäkla skoj de med. Felucca trips på Nilen. Garbagecity, en "rosk-stad" allt skräp från Cairo körs ut hit, var den sorteras, det som går att övervinnas tas till vara.
Vi har varit till Ain Sokhna, sandstrand vid Röda havet bara 120km från Katameya. Det finns mycket annat, men kommer inte på det just nu...
sunnuntai 7. marraskuuta 2010
Trip to the Desert
Har hyrt bil. Skall köra med Maria och Danne till den vita- och svarta öknen. Det blir en lång färd, först ca 350km rakt ut till ingenstans, siwa oasis. Därefter får vi en guide, som kommer att köra före oss. Vi åker djupare in i öknen mot Baharya, sand och mera sand, de är allt vi ser. Det blir en hel del "off road". Vi fastnar i sanden, men kommer loss. Danne blir också fast, han hade glömt att sätta på fyrhjulsdriften. Åker upp och ner för sanddynerna, ganska skoj faktiskt, fast ja är ju lite den tråkiga som egentligen inte tycker om sånthär.
Kör in i vita öknen, alldeles underbart vackert är det. Kan inte fatta att vi befinner oss i Egypten! Allt, hela omgivningen e vit, kritvit. Kalksten. Kommer fram var vi skall övernatta, guiderna fixar upp tälten och lagar en brasa. Snart blir det middag. Innan vi lämna lilla byn, köpte guiden en höna, den va färsk, jätte färsk...
Vi är lite skeptiska över maten som tillreds, kanske nu inte jag, äter ju allt, lever för att äta. Men oj vad gott det blev, grillad höna på öppen eld med ris-potatis-grönsaker i tomatsås. Te i efterrätt, och såklart shisha. Danne hade Gin, Tonic och is med sig, vi hade öl och vin. Det blev en perfekt kväll under bar himmel. The million stars hotel.
Barnen var i sjunde himlen då de fick springa omkring och leka i världens största sandlåda. Va fint vi hade det. Sov i tält. Christian med Carin, jag med Emilia. Maria, Danne och Oscar i ett. Vaknade redan vid kl 6. De var en så fin morgon.
Körde lite off-road igen och sedan mot byn. Där skall vi tanka så vi kommer ända hem till Cairo. Men, bensinen är slut i hela byn. Jahapp, där testades Dianas nerver igen. Dom är nog inga bra ska ni veta. Jo, det fanns lite bensin i en mack, men där var typ 200 bilar i kö, så ingen garanti att just vi skulle ha fått nån liter. Danne köper 5l av någon trevlig pys. Jag sa till Christian att han skulle ta fram sina pengar, men NEJ här fungerar inte mutor, konstigt. Faktist ett helt annorlunda folk härute än vad det är i Cairo. Christian räknar hastigt ugt att vi borde slippa till ett resthouse, var det möjligen finns bensin, men efetrsom vi inte kan vara säkra på det heller så ringer vi Mohammed. Som tur så har han vår Chrysler, han fyller på kanistrar med 40l och kommer körande mot oss. Vi har stängt av ac, radio, har cruis control på för att spara så mycket som möjligt. Fan va hett det blir. Vi hittar Mohammed och han har bensin, fast det råkade också finnas i macken, den här gången. Vi kommer hem till Cairo safe and sound, yeah.
Kör in i vita öknen, alldeles underbart vackert är det. Kan inte fatta att vi befinner oss i Egypten! Allt, hela omgivningen e vit, kritvit. Kalksten. Kommer fram var vi skall övernatta, guiderna fixar upp tälten och lagar en brasa. Snart blir det middag. Innan vi lämna lilla byn, köpte guiden en höna, den va färsk, jätte färsk...
Vi är lite skeptiska över maten som tillreds, kanske nu inte jag, äter ju allt, lever för att äta. Men oj vad gott det blev, grillad höna på öppen eld med ris-potatis-grönsaker i tomatsås. Te i efterrätt, och såklart shisha. Danne hade Gin, Tonic och is med sig, vi hade öl och vin. Det blev en perfekt kväll under bar himmel. The million stars hotel.
Barnen var i sjunde himlen då de fick springa omkring och leka i världens största sandlåda. Va fint vi hade det. Sov i tält. Christian med Carin, jag med Emilia. Maria, Danne och Oscar i ett. Vaknade redan vid kl 6. De var en så fin morgon.
Körde lite off-road igen och sedan mot byn. Där skall vi tanka så vi kommer ända hem till Cairo. Men, bensinen är slut i hela byn. Jahapp, där testades Dianas nerver igen. Dom är nog inga bra ska ni veta. Jo, det fanns lite bensin i en mack, men där var typ 200 bilar i kö, så ingen garanti att just vi skulle ha fått nån liter. Danne köper 5l av någon trevlig pys. Jag sa till Christian att han skulle ta fram sina pengar, men NEJ här fungerar inte mutor, konstigt. Faktist ett helt annorlunda folk härute än vad det är i Cairo. Christian räknar hastigt ugt att vi borde slippa till ett resthouse, var det möjligen finns bensin, men efetrsom vi inte kan vara säkra på det heller så ringer vi Mohammed. Som tur så har han vår Chrysler, han fyller på kanistrar med 40l och kommer körande mot oss. Vi har stängt av ac, radio, har cruis control på för att spara så mycket som möjligt. Fan va hett det blir. Vi hittar Mohammed och han har bensin, fast det råkade också finnas i macken, den här gången. Vi kommer hem till Cairo safe and sound, yeah.
Emilia får hål i huvudet
Ungarna badar i bubbelbadet i mitt badrum. Jag ligger på golvet utanför och gör faktiskt sit-ups, jo du läste nog rätt. Mitt i det hela skriker Carin att Emilia blöder, sen blir det gråt och blod i mängder. Jag vet ju inte vad som hänt det bara sprutar blod från huvudet och det rinner längs hela ryggen blandat med badvatten. Grabba tag i närmaste handduken, en vit, och bara trycker mot huvudet, har ingen aning ännu om vad som hänt och hur stort huvudet är. Emilia tuppar lite av, jag får nästan lite panik. Vart i hela helvete skall vi fara? Ringer Karen på andra sidan gatan, Hon kunde inte hjälpa. Christian ringer runt, okej det blir Ghaly's medical clinic i Maadi. Har inte tid att ringa efter Mohammed, Christian får lov att köra, jag kan vägen sådär nästan..Carin for övernatten till Karen, vi visste ju inte alls hur lände detta kommer att ta.
Jag blir lite till mej då Dr Ghaly meddelar mej -Du kommer att bli arg nu, men han har som princip att inte söva barn under 6år, endast för att sys. Jag blev ju super glad, jag sku ALDRIG ha låta honom söva henne.
Allt går bara finfint. Emilia har två nya styngd i bakhuvudet. Hon var duktig, jag med för den delen. De va hemskt. Christian var också duktig, han väntade i rummet bredvid ;)
Om en vecka skall styngden bort, nästa tisdag.
Tisdagen kommer, skolans Dr Ranya, ringer mig på mobilen och säger att Emilia har ett hål i huvudet. Jo, jag är medveten om det jo. - Nu e det såhär Mrs Lemstrom, er dotter har ett NYTT hål i huvudet. NEJ! Åker in till Maadi igen, ska ju ta de gamla styngden bort, - men snälla Dr Ghaly, kan ni först sy det nya? Ett nytt styngd behövs, det var ganska djupt. Emilia är ganska bekant med Dr Ghaly nu så hon blir faktiskt riktigt arg då han syr med blå tråd, hennes favo färg är ju lila! Slutet gott allting gott!
Första gången föll hon från bubbelbadets kant med ryggen före rakt ner i golvlisten som är sten med en vass kant. Andra gången lekte hon på en bebi -gunga i Rec och råka falla rakt på en vass liten sten.
Jag blir lite till mej då Dr Ghaly meddelar mej -Du kommer att bli arg nu, men han har som princip att inte söva barn under 6år, endast för att sys. Jag blev ju super glad, jag sku ALDRIG ha låta honom söva henne.
Allt går bara finfint. Emilia har två nya styngd i bakhuvudet. Hon var duktig, jag med för den delen. De va hemskt. Christian var också duktig, han väntade i rummet bredvid ;)
Om en vecka skall styngden bort, nästa tisdag.
Tisdagen kommer, skolans Dr Ranya, ringer mig på mobilen och säger att Emilia har ett hål i huvudet. Jo, jag är medveten om det jo. - Nu e det såhär Mrs Lemstrom, er dotter har ett NYTT hål i huvudet. NEJ! Åker in till Maadi igen, ska ju ta de gamla styngden bort, - men snälla Dr Ghaly, kan ni först sy det nya? Ett nytt styngd behövs, det var ganska djupt. Emilia är ganska bekant med Dr Ghaly nu så hon blir faktiskt riktigt arg då han syr med blå tråd, hennes favo färg är ju lila! Slutet gott allting gott!
Första gången föll hon från bubbelbadets kant med ryggen före rakt ner i golvlisten som är sten med en vass kant. Andra gången lekte hon på en bebi -gunga i Rec och råka falla rakt på en vass liten sten.
lauantai 6. marraskuuta 2010
sommar-höst -09
Florence flyttar in.
Till vår stora förvåning är Florence dräktig, yepp, så är det. Magen växer, jag tycker det tar en evighet.
En dag när jag kommer hem från Carrefour, ser jag att det hänt. Florence föder sina småttingar, 4 flick-kissor. Freya, Millie, Maisie och en som Zeyad tog till sin lilla Malika. Freya höll vi själva. Maisie och Millie for över gatan till Tilley's. Tog vår Florence och Freya till Dr Mohamed Shehata, nu blir det inga fler kiss-bäbisar.
Circle of peace
NCBIS gör historia, vi åker ut till Giza to da byramids. Vi, föräldrar, lärare och eleverna står med ryggen emot the Great Pyramid och håller varandra i handen. Hashim Abbas sjunger så det ekar, kalla kårar går längs ryggraden, de va så häftigt. Minns inte exakt nu men tror vi var ca 1200 personer som behövdes för att omringa Kheops pyramiden. TV var där och intervjuade, ett filmteam filmade från helikopter. De va stort, med stort S. Sedan var det festmiddag ute i öknen. Barnen hade super kul.
Vi tar allt ut av hettan, det är så skönt, vi vet nu att vi kanske fryser nästa gång i slutet på December.
Vi solar och badar, springer, grillar, äter ute. Det är prima. Vi mår gött!
Tänk att vi bott här redan i ett år, ofattbart.
Att handla i Cairo, kan vara rätt jobbigt ibland. Vi behövde handla en spegel, vart går man då? Jo till Roxy square, under en bro typ, hoppar över skit och skräp. Jag blir lite tvivelaktig, tror att vi aldrig hittar en spegel, en hel spegel. Men där ute bland alla getter som äter, ja jag vet inte ens vad dom åt, där finns en vägg under bar himmel, var det hänger på spik hundratals speglar, riktigt fina faktiskt. Där hittar vi en passlig. Kostar ca 3 euro. Bra va?
Man sku ju kunna tro att det finns frukt och grönsaker i mängder, men så är det alltså inte. De går i säsonger. Sallad hittar man inte på sommaren, iaf inte någon som skulle vara väldigt fräsh. Mango på hösten, appelsiner på höst/vintern. Blomkål, broccoli och vitkål hör också vintern till. Potatisen är helt enkelt dålig, mjuk. Vattenmelonen är urljuvlig, vindruvorna likaså.
Vad äter vi då, ja vanlig mat som jag kockar. Pasta, ris, såser, vi grillar ganska mycket, jag var faktiskt och köpa vår gasgrill. Christian skicka mej. Köpte den näststörsta, dyr som fan var den, men de är egentligen en hemlighet :) Det var ju också så himla roligt när grillen anlände. den kom på dagen, killarna som sku montera ihop den kom på kvällen. Det kan väl int vara så svårt att skruva några skruvar och 4 ben? Det tog 3 timmar, sen fråga dom av Chris om det är bra? Vadå, han såg att killen gömde en massa skruvar och brickor i handen. Han visste inte vart dom skulle. Nå jaa, Christian fixa hela grillen pånytt följande dag och alla delar hitta sin rätta plats. Mohamed skaffar alltid gas till grillen, han kollar om flaskan läcker med en tändare, bäst att ta skydd bakom knuten, kan ju smälla.
I juni är det dags för kalas, 4 års kalas för Emilia.
På semester i Finland, den här gången åker vi alla tillsammans. Vill inte lämna pappa kvar ensam.
I slutet på Augusti kommer vi hem igen. Ja Cairo är vårt hem nu, hemmet är där vi finns, vår familj. Men det riktiga hemmet i Evitskog väntar där, tills det är dags för oss att återvända.
Skolan börjar. Carin på year 2, med Ms Lisa Lochrie som klasslärare. Emilia styr näsan mot Mrs Paula Kendells klass, Reception. Emilia går i förskola nu. Carin läser arabiska, hon har slutat med stöd-engelskan med Mr Tom nu. Båda barnen pratar flytande sitt nya språk nu. De rättar mitt och Chris's uttal numera. Jag trodde aldrig på folk som sa att dom lär sig snabbare än du tror. Jag var kanske lite negativt inställd på allt, ville helt enkelt inte tro det, ja, så var det nog.
Det börjar vara flyt på nu, dagarna går med en rutin som vi skapat. Det är Ramadan nu, den islamska hirja kalenderns nionde månad. Under den här månaden äter man inte då solen är uppe, utan man fastar, man dricker inte, man röker inte, man har inte sex ja man gör väl inge trevligt..Vid solnedgången Iftar sedan så frossar muslimerna mat i sig i sjuka mängder. Vi tog vår Chaffis Mohammed med fru och deras tre barn till Al Azhar Park på Iftar en kväll. Det var helt trevligt, lite kaotiskt, men intressant att även se den biten.
Under Ramadan står landet stilla, folk jobbar sämre och det är ju självklart då de vänder upp och ner på dygnsrytmen totalt. Vid Iftar, äter dom mat, riktigt stadig middag, men borde egentligen äta ett morgonmål. Vid ca 10 på kvällen är det dags för Sohor, middag, ja då fortsätter dom att slänga i sig mat i mängder. Mellan 2-4 äter dom ett morgonmål, sedan dags att sova, tiger upp vid 10, far på jobb och slutar 2, eftersom dom är så trötta och svaga. Det här är liksom ok, alla förstår. Inte jag. Många muslimer, även de som är högtutbildade är av den åsikten att det här är hälsosamt, detox för kroppen. IN MY ASS! Gör det nu rätt då, så kanske jo. Många gör det här på rätt sätt, tex. Dalal min massör, hon mår toppen. Människorna har i allmänhet lagt lite på hullet under en månad som denna, de va den detoxen de! Ska du ha nåt fixat på ex. huset under Ramadan, glöm det händer inte! Trafiken är totalt kaos, mer olyckor än vanligt, självklart då man är trött och har koncentrations svårigheter. Att handla i Carrefour under Ramadan är ett rent helvete. Varorna tar slut, folk går omkring med två köpvagnar, hamstrar mat i sjuka mängder. Ramadan är ju även en festmånad, familjerna ordnar stora partyn för familj och vänner. Hustrun i huser står i köket hela dagen och tillreder mat, för kommande frosseri. I Egypten lär matkonsumptionen tredubblas under månaden. Varför? Sedan då Ramadan tar slut blir det Eid, mellan 3-5 dagars TOTALT MATKALAS, igen. Fyrverkerier skjuts i luften, bomber och papater smattrar i knutarna. Det är fest.
Till vår stora förvåning är Florence dräktig, yepp, så är det. Magen växer, jag tycker det tar en evighet.
En dag när jag kommer hem från Carrefour, ser jag att det hänt. Florence föder sina småttingar, 4 flick-kissor. Freya, Millie, Maisie och en som Zeyad tog till sin lilla Malika. Freya höll vi själva. Maisie och Millie for över gatan till Tilley's. Tog vår Florence och Freya till Dr Mohamed Shehata, nu blir det inga fler kiss-bäbisar.
Circle of peace
NCBIS gör historia, vi åker ut till Giza to da byramids. Vi, föräldrar, lärare och eleverna står med ryggen emot the Great Pyramid och håller varandra i handen. Hashim Abbas sjunger så det ekar, kalla kårar går längs ryggraden, de va så häftigt. Minns inte exakt nu men tror vi var ca 1200 personer som behövdes för att omringa Kheops pyramiden. TV var där och intervjuade, ett filmteam filmade från helikopter. De va stort, med stort S. Sedan var det festmiddag ute i öknen. Barnen hade super kul.
Vi tar allt ut av hettan, det är så skönt, vi vet nu att vi kanske fryser nästa gång i slutet på December.
Vi solar och badar, springer, grillar, äter ute. Det är prima. Vi mår gött!
Tänk att vi bott här redan i ett år, ofattbart.
Att handla i Cairo, kan vara rätt jobbigt ibland. Vi behövde handla en spegel, vart går man då? Jo till Roxy square, under en bro typ, hoppar över skit och skräp. Jag blir lite tvivelaktig, tror att vi aldrig hittar en spegel, en hel spegel. Men där ute bland alla getter som äter, ja jag vet inte ens vad dom åt, där finns en vägg under bar himmel, var det hänger på spik hundratals speglar, riktigt fina faktiskt. Där hittar vi en passlig. Kostar ca 3 euro. Bra va?
Man sku ju kunna tro att det finns frukt och grönsaker i mängder, men så är det alltså inte. De går i säsonger. Sallad hittar man inte på sommaren, iaf inte någon som skulle vara väldigt fräsh. Mango på hösten, appelsiner på höst/vintern. Blomkål, broccoli och vitkål hör också vintern till. Potatisen är helt enkelt dålig, mjuk. Vattenmelonen är urljuvlig, vindruvorna likaså.
Vad äter vi då, ja vanlig mat som jag kockar. Pasta, ris, såser, vi grillar ganska mycket, jag var faktiskt och köpa vår gasgrill. Christian skicka mej. Köpte den näststörsta, dyr som fan var den, men de är egentligen en hemlighet :) Det var ju också så himla roligt när grillen anlände. den kom på dagen, killarna som sku montera ihop den kom på kvällen. Det kan väl int vara så svårt att skruva några skruvar och 4 ben? Det tog 3 timmar, sen fråga dom av Chris om det är bra? Vadå, han såg att killen gömde en massa skruvar och brickor i handen. Han visste inte vart dom skulle. Nå jaa, Christian fixa hela grillen pånytt följande dag och alla delar hitta sin rätta plats. Mohamed skaffar alltid gas till grillen, han kollar om flaskan läcker med en tändare, bäst att ta skydd bakom knuten, kan ju smälla.
I juni är det dags för kalas, 4 års kalas för Emilia.
På semester i Finland, den här gången åker vi alla tillsammans. Vill inte lämna pappa kvar ensam.
I slutet på Augusti kommer vi hem igen. Ja Cairo är vårt hem nu, hemmet är där vi finns, vår familj. Men det riktiga hemmet i Evitskog väntar där, tills det är dags för oss att återvända.
Skolan börjar. Carin på year 2, med Ms Lisa Lochrie som klasslärare. Emilia styr näsan mot Mrs Paula Kendells klass, Reception. Emilia går i förskola nu. Carin läser arabiska, hon har slutat med stöd-engelskan med Mr Tom nu. Båda barnen pratar flytande sitt nya språk nu. De rättar mitt och Chris's uttal numera. Jag trodde aldrig på folk som sa att dom lär sig snabbare än du tror. Jag var kanske lite negativt inställd på allt, ville helt enkelt inte tro det, ja, så var det nog.
Det börjar vara flyt på nu, dagarna går med en rutin som vi skapat. Det är Ramadan nu, den islamska hirja kalenderns nionde månad. Under den här månaden äter man inte då solen är uppe, utan man fastar, man dricker inte, man röker inte, man har inte sex ja man gör väl inge trevligt..Vid solnedgången Iftar sedan så frossar muslimerna mat i sig i sjuka mängder. Vi tog vår Chaffis Mohammed med fru och deras tre barn till Al Azhar Park på Iftar en kväll. Det var helt trevligt, lite kaotiskt, men intressant att även se den biten.
Under Ramadan står landet stilla, folk jobbar sämre och det är ju självklart då de vänder upp och ner på dygnsrytmen totalt. Vid Iftar, äter dom mat, riktigt stadig middag, men borde egentligen äta ett morgonmål. Vid ca 10 på kvällen är det dags för Sohor, middag, ja då fortsätter dom att slänga i sig mat i mängder. Mellan 2-4 äter dom ett morgonmål, sedan dags att sova, tiger upp vid 10, far på jobb och slutar 2, eftersom dom är så trötta och svaga. Det här är liksom ok, alla förstår. Inte jag. Många muslimer, även de som är högtutbildade är av den åsikten att det här är hälsosamt, detox för kroppen. IN MY ASS! Gör det nu rätt då, så kanske jo. Många gör det här på rätt sätt, tex. Dalal min massör, hon mår toppen. Människorna har i allmänhet lagt lite på hullet under en månad som denna, de va den detoxen de! Ska du ha nåt fixat på ex. huset under Ramadan, glöm det händer inte! Trafiken är totalt kaos, mer olyckor än vanligt, självklart då man är trött och har koncentrations svårigheter. Att handla i Carrefour under Ramadan är ett rent helvete. Varorna tar slut, folk går omkring med två köpvagnar, hamstrar mat i sjuka mängder. Ramadan är ju även en festmånad, familjerna ordnar stora partyn för familj och vänner. Hustrun i huser står i köket hela dagen och tillreder mat, för kommande frosseri. I Egypten lär matkonsumptionen tredubblas under månaden. Varför? Sedan då Ramadan tar slut blir det Eid, mellan 3-5 dagars TOTALT MATKALAS, igen. Fyrverkerier skjuts i luften, bomber och papater smattrar i knutarna. Det är fest.
Dubai
Det bli vinter och jul, åker hem för att fira med familjen.
Januari 2009
Det blir en resa till UAE, Dubai. Christian skall delta i Dubai Marathon. Vi åker med för att heja.
Världsrekord mannen Haile gebreselassie är med, alla väntar att han skalll förnya sitt rekord, den som gör det får en extra summa på 1 miljon US$, inte illa. Han springer till vinst men inget rekord. Christian löper sin bästa mara hittills, 3.25. Dubai var fint, en upplevelse, men ack så artifiscial.
Det är ganska kallt nu, graderna kring 20, men svårt att fatta att man verkligen kan frysa, så man skakar i kroppen. Vår pool har heating, men sönder vad annars?
Carin firar 6 års kalas i Februari.
Mars, Diana börjar gå på Natascia's workout, God bless her! Det tar inte länge så är jag så såld, deltar alla dagar, utom på fredag. Kan int vara utan det här mera.
Träffar massor trevliga människor, som blir goda vänner.
Nu tar vi bilen och styr mot Sharm Elsheik, en turistort vid Röda havet. 600km på vägen. Vi har 100km kvar, ett däck år tomt, ingen fara, vi har ju ett reserv däck, som e tomt. Mohamed fixar, det tar lite tid, men vi pallar det, fortsätter färden. Framme på Hilton. Va fint och lyxigt.Vilken beach! Vilka fiskar! vilka koraller!
Christian springer en halvmara, med Mr D och Mr French ( Andy och Dave). Det går finfint. Christian blir intervjuad till local TV.
Det är fruktansvärt hett i Sharm, hett och fuktigt. Men ack va skönt med sandstrand, vi har ju sol och pool, men sandstrand..mmmmm.. Flickorna har väntat så på att snorkla. Men efter att de sett första fisken, vågar de inte mer i vattnet. Det är så vackert där under, fina färger. Men jag HATAR fisk, ja e ju så löljigt rädd för allt som jag tror att är slibbigt.
Januari 2009
Det blir en resa till UAE, Dubai. Christian skall delta i Dubai Marathon. Vi åker med för att heja.
Världsrekord mannen Haile gebreselassie är med, alla väntar att han skalll förnya sitt rekord, den som gör det får en extra summa på 1 miljon US$, inte illa. Han springer till vinst men inget rekord. Christian löper sin bästa mara hittills, 3.25. Dubai var fint, en upplevelse, men ack så artifiscial.
Det är ganska kallt nu, graderna kring 20, men svårt att fatta att man verkligen kan frysa, så man skakar i kroppen. Vår pool har heating, men sönder vad annars?
Carin firar 6 års kalas i Februari.
Mars, Diana börjar gå på Natascia's workout, God bless her! Det tar inte länge så är jag så såld, deltar alla dagar, utom på fredag. Kan int vara utan det här mera.
Träffar massor trevliga människor, som blir goda vänner.
Nu tar vi bilen och styr mot Sharm Elsheik, en turistort vid Röda havet. 600km på vägen. Vi har 100km kvar, ett däck år tomt, ingen fara, vi har ju ett reserv däck, som e tomt. Mohamed fixar, det tar lite tid, men vi pallar det, fortsätter färden. Framme på Hilton. Va fint och lyxigt.Vilken beach! Vilka fiskar! vilka koraller!
Christian springer en halvmara, med Mr D och Mr French ( Andy och Dave). Det går finfint. Christian blir intervjuad till local TV.
Det är fruktansvärt hett i Sharm, hett och fuktigt. Men ack va skönt med sandstrand, vi har ju sol och pool, men sandstrand..mmmmm.. Flickorna har väntat så på att snorkla. Men efter att de sett första fisken, vågar de inte mer i vattnet. Det är så vackert där under, fina färger. Men jag HATAR fisk, ja e ju så löljigt rädd för allt som jag tror att är slibbigt.
Ny Villa, många problem
Huset blev klart sista veckan i Maj, vi flyttade in andra veckan i Juni. Lyx. Vi har haft en massa små problem, som inte ens är nämnvärda men dessa två kan man inte låta bli att berätta om.
Värmeberedaren på taket går sönder. Vi har ca 20cm vatten på vårt platta tak 100m2, det betyder en hiskeli massa vikt. Håller taket, kommer det att rasa? Alla uteenheter för ac:n finns där uppe. Som tur just kanske 25cm från golvet. Va fasen ska vi göra? Det finns ingen avlopp, vattnet kommer inte bort, bara genom att antingen rinna in i huset eller avdunsta. Jag kommer ihåg att vi har en lång vattenslang. Upp på taket med den, å sug. Jess det lyckades, det tar hela natten inann allt e borta.
Flickorna tittar på TV, jag är i bubbeldadet på övrevåningen, Christian har varit på länk å skypar nu, även uppe på tredje våningen. Mitt i allt skriker Carin att det är vatten på golvet. Vi rusar ner och alldeles rätt, vi har vatten på golvet. 5cm i hela mellersta våningen, det rinner ner i källaren. Veckan innan hade vi köpt mattor, 8 stycken, några ylle..Jag vet int vad jag ska göra, Christian skriker, jag har bara en handduk runt mej, ungarna gråter för dom blir så rädda när vi skriker i panik..Jag minns var huvudbrytaren för vattnet finns. Fy å fasa, där innan för den luckan finns ödlor och grodor, springer, handduken lossnar, när naken. vattnet är avstängt och jag i liv.
Men nu kommer tårarna, känns hopplöst, så mycket vatten på golvet. Kastar ut mattorna, brasrummets soffor ut..nej va hopplöst de är, orkar inte. Vi tar varsin öl, sätter ner oss, smider en plan, ringer Ahmed, som var samma dag och fixa rören under kökslavoraren, med tejp. De hade lossnat, därfär vatten över hela govlet. Vi söker varsin mopp, och efter två timmar har vi vattnet på utsidan. Mattorna blir ute för att torka, sofforna kommer in. Golvet är rent. Torrt.
Värmeberedaren på taket går sönder. Vi har ca 20cm vatten på vårt platta tak 100m2, det betyder en hiskeli massa vikt. Håller taket, kommer det att rasa? Alla uteenheter för ac:n finns där uppe. Som tur just kanske 25cm från golvet. Va fasen ska vi göra? Det finns ingen avlopp, vattnet kommer inte bort, bara genom att antingen rinna in i huset eller avdunsta. Jag kommer ihåg att vi har en lång vattenslang. Upp på taket med den, å sug. Jess det lyckades, det tar hela natten inann allt e borta.
Flickorna tittar på TV, jag är i bubbeldadet på övrevåningen, Christian har varit på länk å skypar nu, även uppe på tredje våningen. Mitt i allt skriker Carin att det är vatten på golvet. Vi rusar ner och alldeles rätt, vi har vatten på golvet. 5cm i hela mellersta våningen, det rinner ner i källaren. Veckan innan hade vi köpt mattor, 8 stycken, några ylle..Jag vet int vad jag ska göra, Christian skriker, jag har bara en handduk runt mej, ungarna gråter för dom blir så rädda när vi skriker i panik..Jag minns var huvudbrytaren för vattnet finns. Fy å fasa, där innan för den luckan finns ödlor och grodor, springer, handduken lossnar, när naken. vattnet är avstängt och jag i liv.
Men nu kommer tårarna, känns hopplöst, så mycket vatten på golvet. Kastar ut mattorna, brasrummets soffor ut..nej va hopplöst de är, orkar inte. Vi tar varsin öl, sätter ner oss, smider en plan, ringer Ahmed, som var samma dag och fixa rören under kökslavoraren, med tejp. De hade lossnat, därfär vatten över hela govlet. Vi söker varsin mopp, och efter två timmar har vi vattnet på utsidan. Mattorna blir ute för att torka, sofforna kommer in. Golvet är rent. Torrt.
Jag blir sjuk
Jag hade problem med min rygg, den värker med jämna mellanrum. Men nu kan jag inte ligga, sitta jag bara vandrar omkring i dagar. Till slut kan Christian inte se mej lida mer och ringer Edward, vi behöver en läkare.
Edward, Agent till Christians firma, är egyptier, en rik, mycket rik. Får tid till sjukhuset Edward säger jag skall gå till, blir tillsagd att aldrig anlita nåt annat. Känner mej lättad, det här måst ju bli bra, jee!
Mohamed körde å ledde in mej, kan inte gå ordentligt, det tar så sjukt. Som Europe och bekant till Edward, far jag förbi hela kön, kommer in till The Doc genast. Fy satan, vilket ställe! Där sitter Doc med cigaretten i mungipan, ögonen är gula, jo, du läste rätt gula. Han stumppar ciggen i kaffekoppen, där fanns redan ett dussin fimpar. En brits. NEJ! Jo, jag ska ta av mej blusen och lägga mej ner. Lakanet är så gult och smutsigt, att jag lägger ner mej på rygg. Idiot. Ruggen ska ju undersökas. Men jag vill ju inte lägga ner min kind på det där lakanet. Tanken att jag inte har några sår på kroppen gär det lite lättare. Får tid till RTG. NU. jess, här går det undan.
Mohamed kommer med mej, ner till källaren, genom en mörk och fuktig trappnedgång i betong. Röntgenrummet är stort. Pojken, ja skötare måst man väl kalla honom, visar mej var jag kan ta av mej kläderna, jag får en sån där "avopaita", voi helvete, nu först märker jag att jag har mina bikinitrosor på mej, som innehåller metall, fint Diana. Jag måst ta bort dem. Mohamed går ut från rummet, ja är ensam med "pojken", ligger på bordet på rygg..det ända han säger mej är - I arabic, no english, you are so beautiful, you are so beautiful - Men jag klarar mej, slipper ut med egna kläder utan att någon rört vid mej! Wohoo!
The Doc, skriver två olika piller åt mej. Mohamed köper. Hemma tar ja ett av båda, somnar. På morgonen när jag vaknar finns det inte en minsta värk kvar. Undrar vad jag tog för piller? Men det fungerade, tack!
Edward, Agent till Christians firma, är egyptier, en rik, mycket rik. Får tid till sjukhuset Edward säger jag skall gå till, blir tillsagd att aldrig anlita nåt annat. Känner mej lättad, det här måst ju bli bra, jee!
Mohamed körde å ledde in mej, kan inte gå ordentligt, det tar så sjukt. Som Europe och bekant till Edward, far jag förbi hela kön, kommer in till The Doc genast. Fy satan, vilket ställe! Där sitter Doc med cigaretten i mungipan, ögonen är gula, jo, du läste rätt gula. Han stumppar ciggen i kaffekoppen, där fanns redan ett dussin fimpar. En brits. NEJ! Jo, jag ska ta av mej blusen och lägga mej ner. Lakanet är så gult och smutsigt, att jag lägger ner mej på rygg. Idiot. Ruggen ska ju undersökas. Men jag vill ju inte lägga ner min kind på det där lakanet. Tanken att jag inte har några sår på kroppen gär det lite lättare. Får tid till RTG. NU. jess, här går det undan.
Mohamed kommer med mej, ner till källaren, genom en mörk och fuktig trappnedgång i betong. Röntgenrummet är stort. Pojken, ja skötare måst man väl kalla honom, visar mej var jag kan ta av mej kläderna, jag får en sån där "avopaita", voi helvete, nu först märker jag att jag har mina bikinitrosor på mej, som innehåller metall, fint Diana. Jag måst ta bort dem. Mohamed går ut från rummet, ja är ensam med "pojken", ligger på bordet på rygg..det ända han säger mej är - I arabic, no english, you are so beautiful, you are so beautiful - Men jag klarar mej, slipper ut med egna kläder utan att någon rört vid mej! Wohoo!
The Doc, skriver två olika piller åt mej. Mohamed köper. Hemma tar ja ett av båda, somnar. På morgonen när jag vaknar finns det inte en minsta värk kvar. Undrar vad jag tog för piller? Men det fungerade, tack!
Sen höst - vår 2009
Trafiken i cairo skulle man kunna prata om i evigheter, de är bara ett enda kaos. Bilarna kör kors om tvärs, hur hårt som helst, med hur många som helst innuti. Mitt i det hela kan det komma en Åsna på motorvägen åt fel håll. En man i rullstol korsar Ring Road, en av de farligaste motorvägar i världen. Alla dagar olyckor. Har redan sett ett flerantal lik på vägkanten. De är så obehagligt, vet inte om man kan bli van med det? Nu 2.5 år senare, svarar jag -man måste, man kan helt enkelt inte se, man kan inte rädda alla dessa människor.
Samma gäller tiggare, det finns barn som springer på Zamaleks gator, i Mohamdessin under broar, på Suez Desertroad, utanför City Stars Mall,.det är förjävligt, men vi vet nu att största delen av tiggare här till en organiserad grupp. Sku ju villa hjälpa, men efter att man sett detta i flera år nu, så vill man nästan inte mera det heller. Nu blir jag lite rå och tuff men, dom här människorna bryr sig inte om sig själva, om sin omgiving, dom lever i skit. Men dom gör ingenting för att skaen skulle bli bättre. Folk skyller på presidenten Mr Hosni Mubarak, delvis är det ju rätt, men alla har sina egna plikter och skyldigheter. Tycker jag.
Samma gäller tiggare, det finns barn som springer på Zamaleks gator, i Mohamdessin under broar, på Suez Desertroad, utanför City Stars Mall,.det är förjävligt, men vi vet nu att största delen av tiggare här till en organiserad grupp. Sku ju villa hjälpa, men efter att man sett detta i flera år nu, så vill man nästan inte mera det heller. Nu blir jag lite rå och tuff men, dom här människorna bryr sig inte om sig själva, om sin omgiving, dom lever i skit. Men dom gör ingenting för att skaen skulle bli bättre. Folk skyller på presidenten Mr Hosni Mubarak, delvis är det ju rätt, men alla har sina egna plikter och skyldigheter. Tycker jag.
Skolan börjar, spännande
27 Augusti 2008 klockan 8 då ska vi vara på NCBIS.
Carins lärare Mrs Mandy Caradyas, verkar trevlig, hon har varit i Egypten i 23 år.
Carin far så modigt med och ställer sig i linjen på The Field. Mina känslor väller i kroppen.
Emilia börjar om tre dagar, på Ms Michelle Jownstonse's class. En fin "tant". Jag gråter krokodiltårar, när jag lämnar min barn bland främmande människor med ett okänt språk..enda ordet de kan är TOILET.
Allt går bra, flickorna är nöjda.Mamma och Pappa är nöjda. Spännande.
Vi genomgår små problem, Carin är lite för tuff, självklart, hon får inte kontakt med de andra barnen, så det blir lite våld i stället. Mamma gråter. Mrs Caradyas tröstar. Mr Tom tröstar. Caradyas och jag kommer närmare varandra efter ett utbrott jag haft. Tårar igen, men hon tog tag i mej och bara kramade. De var skönt, hon bryr sig trots allt.
Med Emilia är det lättare, hon har sin favo tant Ms Samar. Christian kan bara lämna henner till Ms Samar på morgonen, annars vill hon inte bli. Efter några veckor, inga som helst problem.
Tre månader, flickorna TALAR ENGELSKA, oh my gott, cannot belive it.
Carins lärare Mrs Mandy Caradyas, verkar trevlig, hon har varit i Egypten i 23 år.
Carin far så modigt med och ställer sig i linjen på The Field. Mina känslor väller i kroppen.
Emilia börjar om tre dagar, på Ms Michelle Jownstonse's class. En fin "tant". Jag gråter krokodiltårar, när jag lämnar min barn bland främmande människor med ett okänt språk..enda ordet de kan är TOILET.
Allt går bra, flickorna är nöjda.Mamma och Pappa är nöjda. Spännande.
Vi genomgår små problem, Carin är lite för tuff, självklart, hon får inte kontakt med de andra barnen, så det blir lite våld i stället. Mamma gråter. Mrs Caradyas tröstar. Mr Tom tröstar. Caradyas och jag kommer närmare varandra efter ett utbrott jag haft. Tårar igen, men hon tog tag i mej och bara kramade. De var skönt, hon bryr sig trots allt.
Med Emilia är det lättare, hon har sin favo tant Ms Samar. Christian kan bara lämna henner till Ms Samar på morgonen, annars vill hon inte bli. Efter några veckor, inga som helst problem.
Tre månader, flickorna TALAR ENGELSKA, oh my gott, cannot belive it.
Vi tar ett skutt tillbaka i tiden...
Juni -08
Vi har packat, haft kaffe med släkten hemma hos oss i Evitskog. Många tårar, längs flere kinder. Har dåligt samvete, men livet är vårt, det här handlar om vår familj, Lemstrom Family in Egypt, Cairo.
Tidig väckning, Back kommer å söka oss, bara han tillräckligt stor bil, för alla 7 resväskor, barnbilstolar och oss.
Vi reser i bussinessclass, kan de va mer cool, vah? Emilia sitter bakom Esko Aho, han va lång.
Landar i Cairo airport, gamla sidan.
Har bokat in oss på Farimont i Heliopolis. Fint.
Under tiden vi bor på hotellet, försvinner Christians ena mobil. Blir utredning och vi får finfin kontakt med Sylvie som är Director of rooms. Yay, vi har en kontakt! I varje fall så blir mobilsnattaren (städare) fast, Christian blir frågad -vad vill Sir att vi ska göra med honom, ja han får ju givetvis sparken, men fängelse, eller vad anser ni att blir rätt straff? Ja, va fan svarar man då? de va ju fortfarande frågan om en gammal mobil, som va värd kanske 30 euro..Kom överens att det räcker med uppsägning. Vi får gratis middag på Kinesiska restaurangen, de va gott. Sylvie sku ha ordnat barnvakt så vi kunde ha haft en middag på tumanhand. Men våra älskade barn får följa med.
Måste stanna en vecka på hotellet, då vi inte har några möbler i vårt hus på Katameya Heights villa 426, new extension, zone F. Meningen var ju att allt sku ha varit klart då vi kommer. Blir lätt irriterade då de inte är så.
Efter 6 dagar på Fairmont, meddelar jag Christian att nu åker vi HEM. Alla andra möbler, utan sängarna har kommit, men madrasser finns. Inga egna saker från Finland finns ännu, men dom ska komma på söndag, i dag e det torsdag. Vi är lite småbusar..vi tar lite silver bestick från Hotellets matsal, men nåt måste vi ju ha att äta med. det kom visst ett par tallrikar också. Vår Chaufför, Mohammed Faruk kommer å hämta oss från hotellet.
Vår villa är fin, alldeles ny! Vi har swimmingpool, jeee.
Huset är i tre våningar, mellersta och översta använder vi, källaren är mer som förvaringsvåning + att där finns ett rymligt gästrum med eget badrum. Badrum ja, vi har 7 wc i hela huset. Undrar om de e klokt. Köket är stort likaså matsalen. Är nöjd!
Så blir det dags att hitta skola åt flickorna, NCBIS ( New Cairo brittish international school, http://www.ncbis.org/) är på första plats på vår lista. Den ligger nära hemmet i New Cairo.
Jag och Carin har assessment med Mr Davidson. Jag minns det ännu med skräck. Jag blev tillsagd att vara helt tyst, fick inte hjälpa henne på nåt sätt. Han prata engelska, å ja hon prata ingenting. Vi blev oroliga. Hon kom in på year 1. Emilia, som bara var 2 år, firade 3 års kalaset efter tre veckor i Cairo. Hon skall börja i Nursery, dagis, lekis, va man nu vill kalla det.
Jag var nu helt ok, med tanken att flickorna skulle vara i den stora skolan. Hade gråtit mina tårar då jag och Christian varit på besök och haft möte med Mrs Lobna. Vilken tur att jag hade STORA MÖRKA solglasögon. Jag var helt ärligt skräckslagen..mina små flickor sku in i den här stora skolan var man bara pratar engelska å dom kan ju inte. Jag var arg på Christian, hur kan han göra såhär mot oss, mot mej, mot våra småttingar?
Vi får en maid, Janet. Jag vet inte riktigt hur ja ska vara med henne i knutarna. Ovant. Trädgårds arbetaren, poolmannen, usch vad det är konstigt med folk omkring, för att inte tala om Ahmed, vi kalla honom för "hustomte" han bodde i rummet, som man går in i yttre vägen. Han var anställd som vakt för huset..lite som en gårdskarl.
Det blir Juli och flickorna och jag åker hem till Finland för sommaren. Christian stannar i Cairo.
Vi har packat, haft kaffe med släkten hemma hos oss i Evitskog. Många tårar, längs flere kinder. Har dåligt samvete, men livet är vårt, det här handlar om vår familj, Lemstrom Family in Egypt, Cairo.
Tidig väckning, Back kommer å söka oss, bara han tillräckligt stor bil, för alla 7 resväskor, barnbilstolar och oss.
Vi reser i bussinessclass, kan de va mer cool, vah? Emilia sitter bakom Esko Aho, han va lång.
Landar i Cairo airport, gamla sidan.
Har bokat in oss på Farimont i Heliopolis. Fint.
Under tiden vi bor på hotellet, försvinner Christians ena mobil. Blir utredning och vi får finfin kontakt med Sylvie som är Director of rooms. Yay, vi har en kontakt! I varje fall så blir mobilsnattaren (städare) fast, Christian blir frågad -vad vill Sir att vi ska göra med honom, ja han får ju givetvis sparken, men fängelse, eller vad anser ni att blir rätt straff? Ja, va fan svarar man då? de va ju fortfarande frågan om en gammal mobil, som va värd kanske 30 euro..Kom överens att det räcker med uppsägning. Vi får gratis middag på Kinesiska restaurangen, de va gott. Sylvie sku ha ordnat barnvakt så vi kunde ha haft en middag på tumanhand. Men våra älskade barn får följa med.
Måste stanna en vecka på hotellet, då vi inte har några möbler i vårt hus på Katameya Heights villa 426, new extension, zone F. Meningen var ju att allt sku ha varit klart då vi kommer. Blir lätt irriterade då de inte är så.
Efter 6 dagar på Fairmont, meddelar jag Christian att nu åker vi HEM. Alla andra möbler, utan sängarna har kommit, men madrasser finns. Inga egna saker från Finland finns ännu, men dom ska komma på söndag, i dag e det torsdag. Vi är lite småbusar..vi tar lite silver bestick från Hotellets matsal, men nåt måste vi ju ha att äta med. det kom visst ett par tallrikar också. Vår Chaufför, Mohammed Faruk kommer å hämta oss från hotellet.
Vår villa är fin, alldeles ny! Vi har swimmingpool, jeee.
Huset är i tre våningar, mellersta och översta använder vi, källaren är mer som förvaringsvåning + att där finns ett rymligt gästrum med eget badrum. Badrum ja, vi har 7 wc i hela huset. Undrar om de e klokt. Köket är stort likaså matsalen. Är nöjd!
Så blir det dags att hitta skola åt flickorna, NCBIS ( New Cairo brittish international school, http://www.ncbis.org/) är på första plats på vår lista. Den ligger nära hemmet i New Cairo.
Jag och Carin har assessment med Mr Davidson. Jag minns det ännu med skräck. Jag blev tillsagd att vara helt tyst, fick inte hjälpa henne på nåt sätt. Han prata engelska, å ja hon prata ingenting. Vi blev oroliga. Hon kom in på year 1. Emilia, som bara var 2 år, firade 3 års kalaset efter tre veckor i Cairo. Hon skall börja i Nursery, dagis, lekis, va man nu vill kalla det.
Jag var nu helt ok, med tanken att flickorna skulle vara i den stora skolan. Hade gråtit mina tårar då jag och Christian varit på besök och haft möte med Mrs Lobna. Vilken tur att jag hade STORA MÖRKA solglasögon. Jag var helt ärligt skräckslagen..mina små flickor sku in i den här stora skolan var man bara pratar engelska å dom kan ju inte. Jag var arg på Christian, hur kan han göra såhär mot oss, mot mej, mot våra småttingar?
Vi får en maid, Janet. Jag vet inte riktigt hur ja ska vara med henne i knutarna. Ovant. Trädgårds arbetaren, poolmannen, usch vad det är konstigt med folk omkring, för att inte tala om Ahmed, vi kalla honom för "hustomte" han bodde i rummet, som man går in i yttre vägen. Han var anställd som vakt för huset..lite som en gårdskarl.
Det blir Juli och flickorna och jag åker hem till Finland för sommaren. Christian stannar i Cairo.
NU har det hänt...
Hej, vi har ju varit i Kairo redan snart 2.5 år, och nu fick jag till stånd att fixa mej en blogg. Kan precis inte säga att jag är snabb i vändningarna. Bättre sent än aldrig.
Jag har ju nog skrivit "nån sorts dagbok" då i början som vi kom hit. Det hände ju en massa konstiga saker, saker som bara kan hända i Egypten. Händelser som ingen kommer egentligen att tro på då man berättar.
Det här är en otrolig stad, ett otroligt land. På gott och ont. Kairo har en själ, en gammal själ, allt är så äkta här. Jag ska så småningom lägga inlägg om händelser från tiden då vi anlände.
Jag har ju nog skrivit "nån sorts dagbok" då i början som vi kom hit. Det hände ju en massa konstiga saker, saker som bara kan hända i Egypten. Händelser som ingen kommer egentligen att tro på då man berättar.
Det här är en otrolig stad, ett otroligt land. På gott och ont. Kairo har en själ, en gammal själ, allt är så äkta här. Jag ska så småningom lägga inlägg om händelser från tiden då vi anlände.
Tilaa:
Blogitekstit (Atom)